Didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen

Abstract

Artikeln diskuterar vad ämnesdidaktik (på danska: fagdidaktik) är och kan vara och presenterar ett ramverk för didaktik i integrativa lärarprofessionsämnen. I de senare undervisas ämneskunskaper integrerat med kunskaper för lärarprofessionen, främst didaktik. Ramverket, som utvecklats med inspiration från Klafkis didaktiska analys, består av tio analysområden för att utveckla ämnesdidaktiken inom olika lärarprofessionsämnen. Analysområdena kan även användas som vägvisare för den ämnesdidaktiska forskningen, som är olika utvecklad inom olika ämnesområden. Aktiv didaktisk forskning är nödvändig för att åstadkomma forskningsbaserade lärarutbildningar. I slutet av artikeln presenteras några sammanfattande tankar kring professionsdidaktik för blivande lärare och vilka implikationer det får för lärarutbildarnas kompetensutvecklingsbehov. Abstract.The article discusses what subject-matter Didaktik is and could be and presents a framework for Didaktik in integrative teacher education subjects. In these, subject knowledge is taught together with knowledge for teacher professions, mainly Didaktik. The framework was developed with inspiration from Klafki’s Didaktik analysis. It consists of ten analytical areas for developing subject-matter Didaktik in different teacher education subjects. The analytical areas can also be used as guides for research in subject-matter Didaktik, which is developed to different degrees in different subject areas. Active research in Didaktik is necessary to achieve research-based teacher education. The article concludes by providing some ideas concerning the knowledge base of the teacher profession, including its consequences for teacher educators’ professional development. Keywords (English): teacher education, integrative Didaktik, knowledge base for teacher professions, general subject-matter Didaktik, pedagogical praxis, didactical research

Lærerstuderendes arbejde med didaktisk modellering

“…Der er derfor brug for mere viden om, hvordan laererstuderende også i kortere øvelseselementer kan vaere konstruerende og producerende. Formålet er gennem caseanalyse og teoretisk udredning at bidrage til forståelse af begrebet didaktisk modellering (Sjöström & Tyson, 2022) i den saerlige laereruddannelsesdidaktiske kontekst. Der henvises løbende i artiklen til kvalitetsbegrebet, i en forståelse af kvalitet i professionsuddannelse, hvor vaegtning af kundskaber kobles med analytisk taenkning, dømmekraft og dedikation til opgaven som professionel (Heggen & Terum, 2017).…”

“…Didaktisk modellering handler i denne forståelse om mulighed for at udvikle sin personlige (normative) didaktiske taenkning og handling med udgangspunkt i didaktiske teorier og modeller (Sjöström, 2018), dvs. der er en taet tilknytning til udvikling af laerernes personlige praxisteori (Lauvås & Handal, 2015;Sjöström & Tyson, 2022).…”

Complexity Thinking as a Tool to Understand the Didactics of Psychology

“…The linear model proposed here unfolds out of didactical traditions where the interrelation between student, teacher, and subject content playing out in the classroom is of central importanceas described in Klafki's model of general didactics (Klafki, 2000;Hudson, 2007). Klakfi's model is well established (Hopmann, 1997;Brante, 2016;Sjöström, 2018) and can be considered as a priori. The interactions between teachers, pupils, and the content (Hudson, 2003)-which can include the reader describing the topic or the technology facilitating access to information about the topic or subject-are depicted by a triangle with three points, with the sides describing different kinds of interactions which serve the purpose of this investigation where the classroom can be considered a complex system encompassing different kinds of nested systems (combinations between pupils, teachers, and technologies).…”

Læreruddannelsens andenordensdidaktik

“…Som en følge af den begraensede forskning i laereruddannelsesdidaktik generelt og i andenordensdidaktik specifi kt bliver det påkraevet at komme taett ere på en forståelse af, hvilken didaktisk viden laereruddannere kan betjene sig af og basere deres praksis på. Oett ingen & Jensen 2017 (Loughran & Berry, 2005;Loughran, 1996;2006;2008;Lunenberg et al, 2014;Munthe & Haug, 2010;Sjöström, 2018;Lunenberg et al, 2007;Murray & Male, 2005;Korthagen et al, 2005;Oett ingen & Jensen, 2017;White, 201;Goodwin et al, 2014;Goodwin & Kosnik, 2013;Tingholm & Papadopoulos, 2018;Davey, 2013). Loughran når frem til, at a pedagogy of teacher education kan udvikles ved at fokusere på uddannelsens iboende dilemmaer og spaendinger og eksplicitere disse i laereruddannelsens praksis:…”