Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik - diskursiva förutsättningar

Abstract

Multilingual students' participation in national tests in mathematics-discursive prerequisites. This article explores discursive prerequisites in test-taking for second language learners with other mother tongues than Swedish. Four students were interviewed in 2016 during their final year of compulsory school. The results imply that multilingual students are positioned as disadvantaged within testing. This phenomenon is mainly situated in a competitive discourse with several subordinated discourses that further position the students: A discourse of justice positioned the students as being sorted or left behind, a discourse of handling the assessment positioned the students as caretakers and a discourse of future challenges positioned the students as struggling while learning, being capable to learn or facing positive challenges. The results imply that national testing is a personal and relational experience and gives rise to issues of legitimacy and equality. These issues should be considered in policy-making, the construction and the carrying out of tests as well as in the conclusions which are based on the results on individual, group and organisational levels.

The governing of inclusion. Policy in Swedish school regulations and mathematics education

“…Consequently, assessment, and how it is looked upon, certainty has a gatekeeping function for inclusion in mathematics education from a regulating level. This falls in line with research findings from classroom studies (Bagger, 2017;Björklund Boistrup, 2016), exposing how the assessment discourse perpetuates all levels of teaching (and learning) in mathematics. This becomes even more enhanced by the stipulation in the law that schools shall use governmental evaluation materials and national tests to determine who is entitled to receive extra adaptions and special support.…”

Sålla agnarna från vetet – Kritiska perspektiv på bedömning i matematik

“…Ett svenskt forskningsfält som inte tar bedömningens goda sida för given undersöker nationella prov i relation till likvärdighetsfrågor. Bagger (2017) är ett exempel, där nationella prov i matematik problematiseras utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Utifrån intervjuer med flerspråkiga elever ifrågasätter Bagger om de nationella proven i matematik kan ge en relevant bild av dessa elevers kunskaper om de inte behärskar svenska tillräckligt väl.…”

“…Detta innebär att för en del elever medverkar de oundvikliga bedömningarna inte till att eleverna får möjlighet att lära. Min poäng är att, med stöd av tidigare forskning, exempelvis Bagger (2017), Hansson (2010) och Norén (2017), så går det att dra slutsatsen att den sortering av elever som skolan fortfarande bidrar med kan förstås i termer av bedömningsdispositivet. I kapitlet har jag haft ett intresse att beskriva hur denna produktion av ojämlikhet fungerar i relation till matematik och jag har argumenterat för att bedömning har en nyckelfunktion här.…”