2020
DOI: 10.1080/10286632.2020.1829609
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Cultural policy as a governmental proxy tool for improved health: the Swedish National Board of Health and Welfare’s collaborations with cultural workers 1970–1975

Abstract: This article highlights cultural policy as a governmental proxy to address political matters beyond the cultural domain-here civil health-and the need to problematize and historicize 'arts in health' policies. The article centres on the Swedish National Board of Health and Welfare's collaborations with cultural workers 1970-1975, framed by three contextual developments: politicization of the cultural sector, call for innovative governmental information, and changing character of health information. Theoretical… Show more

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
1

Citation Types

0
0
0
2

Year Published

2022
2022
2023
2023

Publication Types

Select...
3
1

Relationship

0
4

Authors

Journals

citations
Cited by 4 publications
(2 citation statements)
references
References 28 publications
0
0
0
2
Order By: Relevance
“…Mirza, 2006). Här inns det i en nordisk kontext exempel på där kon likter kring det konstnärliga innehållet uppstått, exempelvis när konstnärer har deltagit i statliga hälsokampanjer (se Diurlin & Norén, 2021).…”
Section: Risk öR Disciplinering Av Konsten Och Kulturenunclassified
“…Mirza, 2006). Här inns det i en nordisk kontext exempel på där kon likter kring det konstnärliga innehållet uppstått, exempelvis när konstnärer har deltagit i statliga hälsokampanjer (se Diurlin & Norén, 2021).…”
Section: Risk öR Disciplinering Av Konsten Och Kulturenunclassified
“…Setiap sistem bergantung pada pengaturan kelembagaan masing-masing negara yang jelas berbeda, dan karenanya tidak ada satu strategi yang bisa diterapkan untuk semua (one-size-fits-all) (Yan, Zhang, Wu, Zhu, & Chen, 2020). Negara-negara yang tergolong maju mengembangkan sistem yang relatif tidak mengedepankan penanganan ekonomi, melainkan lebih memerhatikan upaya meminimalisir dampak kesehatan yang terjadi pada masyarakatnya (An & Tang, 2020;Diurlin & Norén, 2021;Lee, Chau, & Terui, 2021;Mayer & Lewis, 2020;Pacces & Weimer, 2020;Yan et al, 2020;You, 2020). Sementara negara berkembang mengembangkan sistem yang fokusnya lebih kepada penanganan dampak sosial dan ekonomi, seperti penyaluran bantuan ekonomi dan dukungan sosial bagi penderita dan keluarganya (ASPI, 2020; Serafini & Novosel, 2021;Susilo, Hidayat, & Marta, 2021).…”
unclassified