”Bara framtiden kan visa om vi gör det här rätt”

Abstract

Syftet med den här artikeln är att studera hur människor skapar mening av den svenska coronastrategin samt hur de implementerar denna strategi i sina vardagsliv. Artikeln bygger på en intervjustudie med åtta personer boendes i Stockholm. Samtliga intervjuer genomfördes under pandemins initiala fas (april–maj 2020). Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i ett risksociologiskt intresse för hur människor skapar mening kring osäkerheter, här exemplifierat genom en vardag präglad av coronapandemin och den svenska strategin för att hantera denna. Resultaten visar att intervjupersonerna stödjer den svenska strategin och dess vetenskapliga grund samtidigt som de upplever en stor osäkerhet inför hur strategin ska omsättas i vardagliga praktiker. Denna ambivalens kan förstås i relation till Becks risksamhälle och hans antaganden om människans paradoxala inställning till vetenskap och riskexperter samt mot bakgrund av Tulloch och Luptons sociokulturella perspektiv på vardag och risk.

Intergenerational care in corona times: Practices of care in Swedish families during the pandemic

“…At other times and in other cases, doings of care between generations are allowed to continue in more recognizable ways. As the previous section has shown, following the public health recommendations has significantly affected people's practices, but also, it has become a strong moral narrative on a discursive level: to be a 'good' citizen is to take individual responsibility and do as the authorities ask of you (Kvarnlöf 2021). This means that not following the recommendations necessitates legitimizing accounts (Scott & Lyman 1968).…”

Krisbiografier

“…Begreppet riskbiografi har därefter både kritiserats och vidareutvecklats av andra risksociologer (se framför allt Tulloch & Lupton 2003;Zinn 2010;Kvarnlöf 2021Kvarnlöf , 2022b. Tulloch och Lupton (2003;2002) har, delvis utifrån en kritik av Becks alltför generaliserande teori om risksamhället, vidareutvecklat begreppet och understryker i sin definition av det att människor till stor del skapar mening kring risker och osä-kerheter genom att knyta dem till sina personliga biografier.…”

“…Den biografiska analysmetoden har använts inom samhällsvetenskaplig riskforskning för att söka mer kontextualiserade förståelser av hur människor förstår och hanterar risker och osäkerheter (se t.ex. Fischer-Rosenthal 2000;Zinn 2010;Henwood 2019;Reiter 2019;Kvarnlöf 2021Kvarnlöf , 2022b. I vårt fall har den biografiska analysmetoden vuxit fram ur det empiriska materialet.…”