Att stöda pedagogers relationella professionalism genom forskningscirklar

Furu, Ann-Christin; Sandvik, Märta

doi:10.7577/nbf.3243

Cited by 3 publications

(4 citation statements)

References 11 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Det innefattas exempelvis av förmåga att bygga relationer och bemöta elever så att det gagnar deras lärande och utveckling. (Frelin, 2010;Klinge, 2016;Nordenbo & Søgaard Larsen, 2008;Furu & Sandvik, 2019;Skibsted & Matthiesen, 2016). Det handlar även om lärares förmåga att på olika sätt stötta och motivera för att bidra till elevers lärande i relation till utbildningens syfte och mål (Aspelin m.fl., 2021a;Aspelin & Jönsson, 2019).…”

Section: Lärares Relationsarbete I Undervisningunclassified

Att mötas på folkhögskola : en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Millenberg

2023

Linköping Studies in Behavioural Science

View full text Add to dashboard Cite

This thesis explores pedagogical practices and everyday learning at a folk high school by looking at how encounters between teachers and course participants appear in the pedagogical practice. It also explores how the relational dimension of these encounters can be understood and what significance the encounters have in teachers' practice. For this purpose, the study draws on a folk high school's craft courses where encounters are made visible and described from a teacher perspective.Drawing on empirical data from ethnographic field studies including recorded interviews, daily conversations, and school documents, and thereby establishing a lifeworld phenomenological perspective, the study shows a pedagogical approach characterised by a firm belief in encounters as a pedagogical point of departure for teaching and learning. The strong belief in encounters is characterised by the understanding of teaching as a process with relational and existential dimensions. This pedagogical approach is more specifically illustrated by the teachers' openness, sensitivity, and attention to the lifeworld of the participants, and by responsively following, interplaying, and challenging participants in these encounters.The lifeworld phenomenological concept the lived body shows the significance of bodily presence as teachers' and participants' shared experiences and meaning making in encounters become a guiding principle in teaching. In this process teachers' experience of their own lived body and of the participants' lived bodies turns out to be of great importance for the didactic choices and actions that are made. Bodily presence means listening to and perceiving another human being in a becoming process, which enables a joint constitution of meaning that is not given in advance but rather arises within the encounters. Encounters therefore become a central space for joint meaning-making which calls for openness of teachers to everything that is taking place between teacher and participants. Since teaching is perceived as a process in which the goal for participants' learning can be developing, it demands a special presence of the teachers. This presence is essential to be able to decide the rhythm and direction together with the participants, based on what seems essential in their mutual encounter.

show abstract

Section: Lärares Relationsarbete I Undervisningunclassified

Att mötas på folkhögskola : en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Millenberg

2023

Linköping Studies in Behavioural Science

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…De förändringar som framkommer i resultatet i undersökningen kan ställas mot den inledande beskrivningen av förändringar i svensk förskola. Trots en utveckling där kollegialitet och samarbete förväntas utgöra en central del så sker samtidigt en ökad skolifiering av förskolan (Tallberg Broman, 2020, s. 115) utifrån en marknadsekonomisk påverkan på utbildningsväsendet (Furu & Sandvik, 2019;. Detta innebär en historisk förskjutning från en nordisk/centraleuropeisk kunskapstradition, där omsorg och lärande förenats utifrån ett helhetsorienterat verksamhetsperspektiv till mer kvalitetskontroll och individorientering i riktning mot en anglosaxisk kunskapstradition (Åsén, 2020, s. 11-12).…”

Section: Sammanfattande Och öVerblickande Kommentar Om Förändringarna...unclassified

“…Undervisning i förskolan definieras av dem som kommunikativ, interaktiv och relationell -mer holistisk -men också att den behöver relateras till och förstås utifrån en samhällelig kontext (Williams & Sheridan, 2018, s. 130). För att behålla och höja kvaliteten på verksamheten i förskolan behövs kompetent och utbildad personal (Bjørnestad & Pramling Samuelsson, 2012;Persson, 2020;Tallberg Broman, 2020;, relationell professionalism (Furu & Sandvik, 2019), liksom processinriktade arbetsformer för utvärdering av kvalitet (Dahlberg et al, 2003). Undersökningen visar att förskollärarna i studien har en medvetenhet om behovet av reflekterad praktik och kompetens-och verksamhetsutveckling, kollegialt lärande och pedagogisk handledning liksom ett kvalitativt och systematiskt arbete med pedagogisk dokumentation för efterlevandet av läroplanens målsättningar.…”

Section: Sammanfattande Och öVerblickande Kommentar Om Förändringarna...unclassified

Förskollärares reflekterade praktik – en undersökning om pedagogisk handledning och pedagogisk dokumentation

Häikiö

2022

nbf

View full text Add to dashboard Cite

Studien syftar till att belysa praxisbaserade perspektiv på yrkesverksamhet i förskolan på en övergripande nivå, och specifikt förskollärares reflekterande processer kring rollen som pedagogisk handledare och arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien bygger på förskollärares analyser av reflekterad praktik i förskolan i skriftliga texter baserade på deras studentlogg under en universitetskurs i en akademisk fortbildning till pedagogiska handledare. I resultatet framkommer hur förskollärarna reflekterar kring potentiella möjligheter med handledarrollen, men också svårigheter med pedagogisk handledning och pedagogisk dokumentation som arbetsmetod utifrån sin personliga utveckling under fortbildningen. Resultatet visar hur förändrade förutsättningar riskerar att leda till försämrad kvalitet i förskolan och hur pedagogisk handledning kan vara ett sätt att sprida kunskap och stärka kollegial samverkan och kvalitet. ENGLISH ABSTRACT Preschool teachers’ reflected practice – a study on pedagogical supervision and pedagogical documentation The study aims at shedding light on practice-based perspectives on professional activities in early childhood education on an overall level, and specifically preschool teachers’ reflective processes on the role as pedagogical supervisor and the work with pedagogical documentation. The study is based on preschool teachers’ analyzes of their reflected practice in preschool in written texts based on student logs during an academic professionalization course to become pedagogical supervisors. The results show how the preschool teachers reflect on potential opportunities with the role of supervisor, but also difficulties with pedagogical supervision and pedagogical documentation as a working method based on their personal development during the academic training. The results show how changed conditions risk leading to deteriorating quality in preschool and how pedagogical supervision can be a way to spread knowledge and strengthen collegial collaboration and quality.

show abstract

“…På senare år har flera utbildningsforskare undersökt lärares förmåga att bygga pedagogiska relationer och bemöta elever på sätt som främjar elevernas lärande och utveckling. Exempelvis undersöker Anneli Frelin (2010) i Sverige 'lärares relationsarbete' medan Märta Sandvik och Christin Furu (2019) i Finland studerar 'lärares relationella professionalism'. Det vanligaste begreppet i fältet är emellertid relationskompetens.…”

Section: Urval Av Relevanta Studierunclassified

Lärares relationskompetens i växelspelet mellan ’Mig’ och ’Jag’

Aspelin

2022

pfs

View full text Add to dashboard Cite

I skandinavisk utbildningsforskning används ofta begreppet relationskompetens för att beskriva lärares förmåga att initiera och upprätthålla goda relationer. Bland annat har man undersökt hur lärarstudenters relationskompetens kan utvecklas. Fältet karakteriseras mestadels av empirisk forskning och det har framförts behov av fler teoretiska studier. Föreliggande artikel har två syften. Det första är att diskutera begreppet lärares relationskompetens med stöd i George H. Meads begrepp ’Mig’ och ’Jag’. Det andra syftet är att, med utgångspunkt från begreppsdiskussionen, diskutera resultat från tre interventionsstudier av lärarstudenters uppfattningar om relationskompetens och, mer specifikt, hur studenternas utveckling i de aktuella projekten kan förstås. I den första diskussionen förstås relationskompetens utifrån fyra perspektiv, som: (i) konkret rollövertagande; (ii) abstrakt roll-övertagande; (iii) direkt respons och (iv) växelspel mellan ’Mig’ och ’Jag’. I den andra diskussionen indikeras att lärarstudenternas uppfattningar utvecklas genom skiften från de första tre perspektiven till det fjärde perspektivet. Det fjärde perspektivet skrivs alltså fram som ett slags syntes; lärares relationskompetens förstås huvudsakligen som realiserad i en snabb, eller hypersnabb pendling mellan ’Mig’ och ’Jag’, socialitet och individualitet. Avslutningsvis kommenteras syntesens teoretiska och praktisk-pedagogiska implikationer.

show abstract

Att stöda pedagogers relationella professionalism genom forskningscirklar

Cited by 3 publications

References 11 publications

Att mötas på folkhögskola : en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Att mötas på folkhögskola : en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Förskollärares reflekterade praktik – en undersökning om pedagogisk handledning och pedagogisk dokumentation

Lärares relationskompetens i växelspelet mellan ’Mig’ och ’Jag’

Contact Info

Product

Resources

About