Att göra högre studier tillgängliga – ett lärarperspektiv

Abstract

Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.

”Vad förväntas av en?”

“…Samtidigt pekar vår studie, i linje med Hockings (2010), på vikten av att arbeta med inkludering på andra nivåer -det vill säga också i kursdesign och från lednings-och administrationsnivå. Arbetet med inkludering kräver resurser för den undervisande läraren och kan därför konkurrera med andra uppgifter (Melander, 2020). Att skapa tydlighet och transparenta strukturer tar tid, både i den förberedande designen av kursen och sedan i återkommande diskussioner och reflektioner.…”

Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete

“…Lärarprofession och mångfald i högre utbildning Enligt en forskningsgenomgång genomförd av UHR (2016) inriktar sig forskning om breddat deltagande i högre utbildning huvudsakligen på sådant som bör beaktas för att ge underrepresenterade grupper en likvärdig utbildning. Dessutom tenderar den forskning som berör breddat deltagande (eller mångfald, inkludering eller tillgänglighet) i högre utbildning att antingen förhålla sig till en specifik studentgrupp såsom studenter med funktionsvariation (Anderson et al, 2018;Márquez & Melero-Aguilar, 2022;Melander, 2020;Moriña, 2017) eller hur man praktiskt i undervisningen kan arbeta för att inkludera alla studenter (Häggström & Udén, 2018). Fokus i tidigare studier är ofta på studentperspektiv och inte på ett lärarperspektiv, det finns därmed färre studier som undersöker hur det breddade deltagandet upplevs av och påverkar lärare (se dock Márquez & Melero-Aguilar, 2022;Melander, 2020) i det dagliga arbetet.…”

“…Dessutom tenderar den forskning som berör breddat deltagande (eller mångfald, inkludering eller tillgänglighet) i högre utbildning att antingen förhålla sig till en specifik studentgrupp såsom studenter med funktionsvariation (Anderson et al, 2018;Márquez & Melero-Aguilar, 2022;Melander, 2020;Moriña, 2017) eller hur man praktiskt i undervisningen kan arbeta för att inkludera alla studenter (Häggström & Udén, 2018). Fokus i tidigare studier är ofta på studentperspektiv och inte på ett lärarperspektiv, det finns därmed färre studier som undersöker hur det breddade deltagandet upplevs av och påverkar lärare (se dock Márquez & Melero-Aguilar, 2022;Melander, 2020) i det dagliga arbetet. Därför ligger fokus i följande forskningsgenomgång, förutom på breddat deltagande, på lärarperspektiv avseende lärarprofessionen samt undervisningsuppdraget inom högre utbildning.…”

En språkverkstad för alla?

“…Resultatet indikerar att kunskap om studiesvårigheter inte sprids vidare till kollegor eller används i mötet med alla studenter och universitetslärare, och att det i sin tur har att göra med synen på språkverkstaden som verksamhet. Språkverkstadspedagogernas motstånd mot att betraktas som en stödfunktion eller en service till universitetslärare kan tolkas som att språkverkstaden används som ett slags reservsystem för de studenter universitetslärare själva inte vill eller kan hantera med sin egen repertoar av kunskaper (se Anderson et al, 2018;Holmqvist, et al, 2019;Melander, 2020).…”

“…Om anomalier uppstår i systemet utan att uppmärksammas och diskuteras, kan det leda till att dessa skjuts nedåt i Högre utbildning 25 systemet (Abbott, 1988;Lindqvist, 2013;Skrtic, 1991). Därmed överlämnas komplicerade arbetsuppgifter, som att anpassa undervisning till en mångfald av studenter (se Sandström et al, 2019) och samtidigt upprätthålla hög kvalitet, till olika yrkesgrupper att hantera (Andersson et al, 2018;Melander, 2020). Viktiga frågor, som ökad flexibilitet i systemet, yrkesgruppers möjlighet till dialog och pedagogiskt utvecklingsarbete, behöver uppmärksammas på högre beslutande nivå så att inte brister i systemet förklaras som studentens brist (se Skrtic, 1991).…”